Ge mig ett vårrus

Alltså den här snön!!!
Tror att de flesta förstår vad jag menar. Ja kanske inte ni som fanatiskt åker skoter vars ni än ska, som till och med är ute när det är -35 grader.
Ni kanske inte håller med när jag säger att jag är jävligt less och trött på att plumsa i snö. Att se att det snöar gör mig deprimerad.
Nu längtar jag tills våren tar sig ordentligt så att man kan sola lite i vårsolen.
Börja kratta lite på gården och njuta av livet en stund.
Sen blir man ju så där extra kär på våren, det tycker jag är härligt. Speciellt om man har ett förhållande som har hängt med i ett par år.
Jag tror att man behöver det. En liten kärlekskick i rätt riktning.
Även om förhållandet är på topp så skadar det nog inte med lite mer energi.
Efter ett par år så händer det lätt att man hamnar i en cirkel som inte alltid snurrar runt runt. Ibland stannar den ju tyvärr.
Jag är jätte kär i min gubbe och älskar honom oerhört mycket.
Tyvärr så visar jag det inte lika ofta som jag egentligen vill.
Varför? Njaa...jag kanske kan säga att det har med stress och lite tid att göra.
Sen har vi 4 barn här hemma och dom går såklart i första hand.
Det gäller att veta vars man har varandra.
Jag är nog lyckligt lottad! Gissa om jag är tacksam för det, som FAKTISKT har haft
det rätt kämpigt med känslor här i livet.
Det är klart att man kan ha flera "stora kärlekar", men det tar sig inte riktigt med alla. Jag tror att man måste träffa många för att verkligen VETA att det är rätt till slut. Ibland tänker jag tillbaka på förr i tiden och ångrar många saker och tänker "hur skulle det vara om vi...." Är det fel att tänka så?
Nej, jag tycker inte det. Så länge man vet att man har valt rätt.
Börjar man däremot att tvivla så har man nog ett problem.
Jag ska nog vinna lite tid och ge lite extra kärlek till min gubbe, som jag faktiskt har gift mig med!
Det är allvarliga saker.
Nu är det på riktigt.
Det är allvar!
Livet är inget att leka med!