Vilket håll?

Människan är bra underlig.
Helt knepig i alla situationer. Förstår inte.
Säger en sak och gör en annan. Gör saker utan att fråga.
Sånt är inte ok! När man gör något utan att fråga.
Man kan ju i alla fall förvarna om man ska agera.
Men det är sällan så.

Till slut vet man inte vad man ska tro. Om någonting.
Och tänk hur livet svänger.
Man står sällan still. Och känslomässigt är allt lite scary faktiskt.

En vän sa till mig att man kan få allting, bara man inte ger upp...

Tycker inte riktigt att det stämmer.
Det krävs mer än så. Det hjälper inte att offra allt man äger, har och besitter.
Det krävs något från någon annan också.
Man kan inte göra allt själv.
Livet fungerar inte så.

Allt blir lättare om man är två.

Jag vet inte, så känner iaf jag. Men jag har förstått att inte alla känner så.
Och känner man inte så.... då har jag svårt att förstå.

Man kan klanta till sig i livet och göra dumma saker, men man måste ändå stå för sina handlingar. Ångrar man sig kan man be dom man sårat om
ursäkt och hoppas på förlåtelse. Men gör man något man påstår sig inte ångra så får man ta konsekvenserna och inte fly fältet.
Flyr man ändå så sårar man alla. Då är man inte ärlig. Varken mot sig själv eller någon annan.

Men det där är djupa funderingar och djupa funderingar är inte det jag gillar mest.
Det jag gillar mest är mitt morgonkaffe i min vita kaffekopp med blåa stjärnor.