Man kanske borde köpa den här 2011?

Gott Nytt År!

Jaha... nu har Mattias och 2 av barnen åkt upp till stan för att göra
lite ärenden. Själv har jag städat som en GALNING, förtjänar 10 minuters paus nu...
Innan jag fortsätter med nyårsstädningen!

:-)

Ikväll blir det inget speciellt håll i gång här hemma,
bara äta god mat och mysa med barnen.
Är inte riktigt i form nu. Har så ont i hela kroppen och lungorna bara sticker när jag andas. Nån jäkla förkylning som kommer smygandes!!!???


Men snart är det 2011 och jag hoppas på ett härligt år.

50 Sanningar om mig:

1.Jag älskar kaffe
2.Jag är väldigt mörkrädd
3.Jag är smått beroende av facebook
4.Och tycker att det är helt sjukt att man ens blir det
5.Önskar att livet vore lite lättare
6.Jag saknar min lillebror
7.Tycker att kärlek är komplicerat
8.Tycker att man alltid ska följa sitt hjärta
9.Men jag fattar inte hur man ska orka med det ibland
10.Det sista jag vill är att såra någon
11.Bråkar helst inte med någon
12.Tycker om myskvällar
13.Älskar pussar o kramar
14.Kan kalla min kärlek för "min vän"
15.Älskar filmen Kommissarie Späck
16.Tycker att kattungar är det sötaste som finns
17.Jag dömer inte människor. Jag kanske inte alltid förstår, men jag accepterar
18.Svårt att glömma T
19.Tycker att man ska stå för sina handlingar
20.Jag har alltid varit "lillgammal"
21.Jag har väldigt kort tålamod
22.Tycker om att bygga lego med mina barn
23.Jag tycker att det är ganska uppfriskande att städa
24.Hoppar till på bion o gör ljud när det händer något läskigt,pinsamt värre
25.Älskar att baka o laga mat
26.Drömmer ofta samma sak om o om igen
27.Är som ett barn o gillar upprepande saker
28.Tycker att svartsjuka är jobbigt till en viss del
29.Man lurar inte mig 2 gånger
30.Accepterar de flesta vänförfrågningarna på fb
31.Accepterar inte en andra gång om man plockar bort mig
32.Jag är lite av pajasen i "gänget"
33.Men jag kan vara riktigt allvarlig också
34.Gillar inte vintern
35.Gillar inte sommaren heller om det är för varmt
36.Tycker att hösten är härlig
37.Är inte så förtjust i skräpmat
38.Gillar inte när man ljuger för mig
39.Avgudar IKEA
40.Älskar mina vänner
41.Har problem med mina leder när det blir riktigt kallt
42.Små resor är trevliga
43.Är grymt svag för choklad
44.Älskar röda tulpaner
45.Använder helst ankelsockar. Gärna söta med Hello Kitty
46. Har en Hello Kitty tatuering på v. överarm som ska fyllas i
47.Kommer även att fortsätta lite med den
48.Tycker det är härligt att bara ligga i sängen och mysa med den jag älskar
49.Jag är långt ifrån perfekt, men jag duger
50.Tycker att det är roligt att folk faktiskt läser min blogg ;-)

Gilla!

Vilket håll?

Människan är bra underlig.
Helt knepig i alla situationer. Förstår inte.
Säger en sak och gör en annan. Gör saker utan att fråga.
Sånt är inte ok! När man gör något utan att fråga.
Man kan ju i alla fall förvarna om man ska agera.
Men det är sällan så.

Till slut vet man inte vad man ska tro. Om någonting.
Och tänk hur livet svänger.
Man står sällan still. Och känslomässigt är allt lite scary faktiskt.

En vän sa till mig att man kan få allting, bara man inte ger upp...

Tycker inte riktigt att det stämmer.
Det krävs mer än så. Det hjälper inte att offra allt man äger, har och besitter.
Det krävs något från någon annan också.
Man kan inte göra allt själv.
Livet fungerar inte så.

Allt blir lättare om man är två.

Jag vet inte, så känner iaf jag. Men jag har förstått att inte alla känner så.
Och känner man inte så.... då har jag svårt att förstå.

Man kan klanta till sig i livet och göra dumma saker, men man måste ändå stå för sina handlingar. Ångrar man sig kan man be dom man sårat om
ursäkt och hoppas på förlåtelse. Men gör man något man påstår sig inte ångra så får man ta konsekvenserna och inte fly fältet.
Flyr man ändå så sårar man alla. Då är man inte ärlig. Varken mot sig själv eller någon annan.

Men det där är djupa funderingar och djupa funderingar är inte det jag gillar mest.
Det jag gillar mest är mitt morgonkaffe i min vita kaffekopp med blåa stjärnor.

Nu har man börjat ljuga också!!

Godmorgon!
Inväntar mitt morgon kaffe...
Fast nu ljög jag egentligen. Kaffet är redan färdigt, jag måste bara orka upp och
hämta det! ;-)
Fryser jätte mycket så jag ska pälsa på mig lite nu.
Ska försöka hinna skriva här senare idag.
Jag vet ju att det är en hel del människor där ute som faktiskt läser
sånt här skräp fast dom inte har med mitt liv att göra.
Men varsågod!
Hoppas ni gillar det ni ser o läser!!!!!!

What to do??

DELETE

Livet är en jävla prövning.
Är det inte det ena så är det det andra. Kan det aldrig vara det tredje?
Och vad skulle det vara? Jag vet inte....men om det fanns ett tredje alternativ så kanske jag hade chansat på det.
Livet är så strikt. Man får inte göra fel, det finns bara det som heter "RÄTT".
Och vad är just...rätt?
Vem har bestämt hur man ska leva? Vem bestämde att saker ska göras på ett visst sätt?
Lev så, gör så, säg så. Gör du si och så så är det fel. Då är du inte klok och folk börjar prata illa om dig.

Om man vill någonting....riktigt mycket..... fast man vet är det är lite galet... ska man göra det ändå eller ska man tänka om?
Och hur lätt är det då att "tänka om" om man väljer det alternativet?
Hjärnan fungerar väl inte så.
Har haft lite prat med en kär vän just om det!! Man borde ha en inbyggd DELETE knapp.
Livet vore lite lättare då. Man trycker bara DELETE om man ångrar sig och vill glömma något.

Ärligt... jag har testat! DELETE DELETE DELETE DELETE DELETE.
Men det tycks inte fungera!!!! Vad gör jag för fel?
Eller är det kanske så att jag gör rätt?
Jag vet inte.
Eller...jo....egentligen vet jag nog.
Hoff!

Men...morgonkaffet är gott iaf. Känns lite skönt att sitta här i lugn o ro.
Bara vara för en stund. Tänka igenom saker.
Känna efter.
Men ibland gör det så jävla ont när man känner efter så det är bättre att låta bli.
Jag är lite trött idag och hade lätt kunnat sova ett par timmar till.
Men jag gav sovmorgon till Mattias.
Det är väl så man gör... hjälper varandra!?
Låter den andra sova ut med jämna mellanrum så man orkar med all vardagsstress.
Är det bra? Är det rätt? Gör man så? Hur gör du?

Känner mig ärligt talat lite vimsig idag. Kan inte tänka klart.
Ska dricka upp mitt kaffe och hoppas att det gör mig piggare.
"Godmorgon" hade ju varit trevligt. Man har blivit van vid det.
Dom där orden gör så att dagen är värd någonting.

Riktigt svåra beslut är jobbiga att fatta!
Och när man väl har tagit dom så vet man inte om man ska skratta eller gråta.
Jag gråter nog, för svåra beslut är inte alltid dom bästa för hjärtat!

JAHA!!!!! Nu ska man tydligen må bra på beställning!!!!!

En skön morgon!

Tisdag...vad har denna dag att erbjuda mig?
Jag har sovit ganska gott faktiskt och känner mig på rätt gott humör.
Kaffet smakar bra och jag lyssnar på en härlig låt.
(Sonja Aldén- Nån som du)
Tänker och funderar men kommer inte på några svar,
fast just nu struntar jag i det.
Barnen sover, gubben är på jobbet och här sitter jag..
Lugnt och skönt!

Dags att ta några djupa andetag.........
........................................
Snart startar kaoset och då har jag glömt den här härliga stunden
på 3 sekunder.

Man borde få ha så här varje morgon, vad skönt livet skulle vara då.
Lite egen tid, lyxtid. Kvalitet.
För mig är lyx när jag får dricka upp mitt kaffe medans det fortfarande är varmt.

;-)


Godmorgon på er!

Med näsan intill skärmen, nu är jag TRÖTT!

Det blev en kvällskaffe idag...
Ibland är det faktiskt gott. Har värk i händerna efter 2 timmars vägg och takmålning.
Vitt,vitt,vitt... nästan så man känner sig lite... vad kallar man det!?
Sinnessjuk. Nu fattas bara tvångströjan så är jag komplett. ;-)
Det är verkligen roligt att måla och tapetsera om hemma. Det blir så fint.
Vilken skillnad.
Det jobbiga kommer efteråt...den här förbannade ledvärken. :-/
Tänkte på det där ordspråket "vill man vara fin får man lida pin" men det passar ju inte riktigt in här.
"Ska huset stråla med ny design och glans så får du räkna med lite värk någonstans"

Nej fy så dåligt. Ett tecken på att jag är trött!
Dom dåliga idéerna kommer liksom smygandes och den enda som skrattar är jag själv som sitter här med näsan precis intill skärmen..
Texten vill flyta ihop och orden blir nästan oläsliga ibland.
Snart dags att hoppa i säng och hoppas på en skön sömn.
Sen vaknar jag imorgon och allt börjar om igen.
JA MEN DET ÄR VÄL ALLDELES FANTASTIIISKT!!!!!!!

Men det är morgondagens bekymmer... ;-)


Puss

Kära Tomten....

Ikea, det går som ett rus i hela kroppen.
Det finns så mycket härliga grejer att köpa.
Vi har nyss varit där och shoppat för ett X antal tusenlappar.
Det gör en lite gladare. Nya fräscha saker i hemmet är ju aldrig fel.
Det är viktigt det där, hur man bor. Allt det man ser runt omkring sig.
En del verkar gilla dyra lyx prylar som dom knappt kan stava till bara för att "dyrt är snyggt". Men bakom allt så kanske det inte var så jävla bra ändå.
Man måste välja saker med hjärtat.
Välja saker som gör att man känner "den där måste jag ha".
Jag köpte sånt som jag ville ha. Vissa saker var dyra andra betydligt mycket billigare.
Man borde få ett presentkort av tomten till Ikea i julklapp.
Men frågan är då... har jag varit tillräckligt snäll i år??

:-P

Varför är allt så komplicerat?
Varför är inte allting lätt?
Hur man än gör så blir det trassel och det blir sällan riktigt rätt.
Man virrar runt i cirklar och söker kontroll men hur man än letar
så spelar det inte längre någon roll.
Det som var då och det som är nu
vad är viktigast,tycker du?
Att leva i nuet och ta var dag för vad den är,
eller fortsätta på tråden och undra över "det där".
Tänk att sätta dom där orden som en slutgiltig pusselbit,
hur skulle vägen sluta då...från här till dit.

Man kan inte lura sitt hjärta och heller inte glömma bort,
man måste leva i nuet för tiden är alldeles för kort.
Vägen är så lång och man hinner inte dit,
så kom snälla kom lite närmare hit.
Om man möts halva vägen och ror saker i land
så kanske man kan stilla alla gåtor i en famn.
Omfamnad av kärlek som vinden blåst till,
stannar man sakta..så länge man vill.

Om saker gick att lösa och om alla kunde förstå,
så skulle två pusselbitar blåsa samman så att en och en blev två.
Vila dig en stund för att sedan komma på,
vad livet har för mening och varför det blev så.
Ro stilla till land med ett svar på din fråga,
det kan hända mirakel, man måste bara våga.

Ta ett steg ut i världen för att få en susning om,
vad som stannade till och på vad som kom.
Det faller en tår ner för kinden,
men även den sakta blåser iväg med den vinande vinden.
Ge förståelse och empati,
hör vinden som susar som ljuv melodi.

Kanske stannar någon till och lyssnar,
kanske att någon inte hör.
Ibland vill någon hjälpa medans andra bara förstör.
Om man fick välja glatt för livet så såg allting enkelt ut,
men hur skulle då livet vara om allt det vackra fick ett slut?

http://www.youtube.com/watch?v=vIMOdVXAPJ0

Ligga sömnlös......ja kanske....

Tänk vad tokigt det kan bli...
Man kan vara tvär säker på en sak och sedan en minut senare ser allt annorlunda ut.
Hur kan det bli så?
Har jag fått en smäll i huvudet eller vad är det frågan om?

Hur som helst så ska jag sitta här och fundera ett tag..

Helt Flippad

Mina drömmar har liksom spårat ut sista tiden.
Vad beror det på? Min egen tolkning är inre stress. Ända sedan jag var liten har jag tyckt om att tyda mina drömmar i böcker och senare tid på nätet.
Det har ofta blivit samma svar, just "Inre stress", "obalans i livet".
Ska man någonsin hitta det? "Inre ro" och "total balans" ??
Är det någon som har det så berätta gärna hur ni gör. Skulle vara härligt att få tyda sin dröm till "Du njuter av livet" istället för "Ähh...gå och lägg dig igen va!!" Ärligt talat så är jag utbränd nu, jävligt utbränd.
Försöker nog hitta den där balansen i ett flingpaket, fuska den lätta vägen... som jag oftast gör. Har väl inte tid att leva ordentligt.
Men handen på hjärtat... kan man vara en livsnjutare när man har flera barn och massa kaos omkring sig hela tiden?
Inte för att jag inte njuter av att ha mina barn... det är JUST det jag gör.
Därför vill jag orka vara med dom och hinna göra saker tillsammans med dom.
Jag har inte tid till sådant. "Ta dig tid!!!!!!" surrar i mitt öra, ord jag ofta har fått höra. Det finns ingen tid att ta. Jag försöker hela tiden komma på nya idéer och bättre lösningar men ibland går det inte att få ihop pusslet.
Någon som känner igen sig?
Jag är en glad människa som har galet mycket humor (några tycker säkert att jag agerar pajas ibland) men trots det tappar jag humöret ibland.
Tappar kontrollen och vill bara sitta i ett hörn och rabbla upp alfabetet 3511 gånger, baklänges.
(Min egen tolkning av att flippa totalt!)
Men min tröst är att jag har hört att även andra flerbarns föräldrar känner likadant.
Och ibland får man nog flippa. Det är okej. Det hör till.
Så länge man vet om att man är deprimerad och VARFÖR och att det GÅR ÖVER så behöver man inte oroa sig, tycker jag.
Så jag fortsätter med mitt liv. Och startar den här dagen med en kopp kaffe.
Jag ska TA MIG TID!!

Från hjärtat, så här blev det

Ibland är inte livet så lätt...
Här kommer en liten ärlig, rolig,hemsk berättelse om mitt liv.


Har alltid varit en lugn tjej som alltid har försökt att vara lite av en realist.
När jag var liten så älskade jag att skriva brev och göra egna konstverk. Hade flera brevvänner, både tjejer och killar. Kände mig alltid lite annorlunda på något sätt.
Lite lagomt nördig, men det är helt okej tycker jag. Det sitter kvar lite av tönten än idag. Jag var hjälpsam hemma och kunde ofta överaska mina föräldrar med att städa hela huset och ha nykokt kaffe när dom kom hem från tex affären.
Har mycket roliga minnen med mina kompisar. Många av dom har jag inte längre så bra kontakt med, men dom finns i hjärtat såklart.

Jag var emot alkohol och droger. Drack första gången då jag var 15år och inte vet jag om det var speciellt roligt. Men sen när jag blev 16 så vart det mer aktuellt med party och fram tills jag blev 18 så var det rätt mycket öl,sprit och pissdåligt vin. Man drack lite av det man fick tag på, fast jag nekade oftast HB.
Kunde hamna på ställen som jag skulle vägra åka till idag. Men jag var ung och tyckte att "Ähh vad gör det..." Har aldrig provat droger, har aldrig rökt och tyckte inte att sex var något att påskynda.

Det är ju så när man är ung...att känslor kan lura en rätt rejält.
Träffade en hel del killar men mitt hjärta brann för en speciell.Vi kan kalla honom "T". Men jag var så blyg och det blev inte riktigt något, vilket jag idag kan ångra. Fast allt har väl en mening antar jag. Läste gamla dagböcker och kom fram till att han var lite kär i mig med. Så typiskt. Allt kan bli så fel.
Hur som helst.. åren gick och till slut kom jag i en knepig sits.
Jag blev gravid med en snubbe som jag inbillat mig tycka om mer än bara en vän.
Kan nog lätt bli så när man hamnar i samma "kretsar". Vi drack, jag blev full...alldeles för full och allt gick fel.

Träffade en annan kille strax efter det och blev intresserad av honom, hur kunde jag låta bli...han var ju såå fin. Där gick det också lite snett kan man lugnt påstå.
Även den gången blev jag alldeles för full och det hände onödiga saker.
Jag minns att jag var så full att jag inte kunde säga stopp.
Jag ville inte, jag ville bara få det att sluta. Men neeej...då kom det en till kille med i bilden och då var det plötsligt två killar på mig samtidigt och jag fick inte fram ett enda ord. Minns att dom turades om att....ja äckla sig helt enkelt.
SÅ JÄVLA FEL!

Nu idag fattar jag ju såklart att det där inte var okej. Så gör man INTE!
Tänkte alltid "Jag får väl skylla mig själv".
När jag gjorde graviditetstestet var jag bara 18år gammal. Ett plus.
Fastän det var skrämmande så ville jag ha kvar barnet. Jag ändrade livsstil och förberedde mig på att bli mamma. Barnet föddes den 5 december 2001. Min lilla Fanny. Det var alldeles fantastiskt att ha blivit mamma. Hon var så liten och oskyldig.
Vem som var pappa fick vi veta först när hon var 6 månader. Förstår inte hur jag kunde klara av att inte veta. Hade inget annat val.

Livet var inte alls lätt. Jag var singel och sugen på att träffa en kille.
Träffade en hel del olika snubbar men det var bara fel hela tiden.
Även då spökade den där "T" i mitt huvud, men det blev ingenting då heller.
Blev kär,det gick över, blev kär, det gick över... så höll det på ett tag.
Det blev en del fester på helgerna. Vilket jag tycker var lite onödigt. Hade kunnat ligga lite lågt. Men vad säger man...ung och dum. Eller desperat kan man ju också kalla det!

Om jag ska räkna alla killar jag har varit med så räcker det inte att sätta fram båda händerna tre gånger. Hemskt kan man tycka.
Ja, kanske.
Åren gick och jag träffade min Mattias.
Det går nästan inte att beskriva i ord hur det kändes då jag träffade honom första gången. Jag fick liksom en elchock i hjärtat och benen blev så där svaga och darriga.
Snacka om smaschlove rätt i nyllet.

2 månader gick och vi förlovade oss. Blev gravid men fick missfall i månad 6.
Mycket tråkigt. Men strax efter det blev jag gravid igen. Lycka!
Vi gifte oss när jag var gravid i månad 4.
Vi fick våran Elias 2005 och det går inte att beskriva hur skönt det var att veta vem som var pappa till barnet. 2007 kom Matilda. Det räcker med tre barn sa vi.. men vi ändrade oss och jag blev gravid med nr 4. Hade en jobbig graviditet med mycket oro. När han föddes våran lillkille Pontus så var han sjuk och höll inte på att klara sig. Men med änglavakt blev han frisk igen, vårat lilla hjärta.
Vi hade flyttat till vårat hus och livet kändes härligt.

Men så hände det som inte fick hända. Jag fick ett samtal av min kusin som sa att min lillbror hade dött. Det kändes som att mitt hjärta skulle brista och hela livet liksom rasade samman. Jag som alltid ska vara realist och sansad kände mig tom och fast i en bubbla. Det fick inte vara sant. Min kära lillebror. Min älskade vän.
Begravningen var mycket fin men fruktansvärd. Jag fick en skrämmande inblick i livet "Det är alltså så här det är..." Livet tar slut för oss alla.. Mörka tankar och jobbiga nätter. Det är ett stort ansvar att ha 4 barn och jag kan inte bryta ihop. Jag är envis och stark. Min lillebror finns i mina tankar hela tiden och jag vet att han har det bra. Han hade ett kämpigt liv.

Dom vackraste blommorna plockas först och han var en av dom.
Jag är så tacksam för att jag har min Mattias. Vad skulle jag göra utan honom?
Han är mitt hjärta, min gubbe, min älskling, mitt allt.
Livet går vidare vad som än händer vare sig man gillar det eller inte.
Man måste kämpa och minnas att allt har en mening. Alla har en plats.
Här är mitt hem, mitt liv, mitt "så här blev det".
Allt som har hänt i mitt liv har gjort mig till den jag är idag.
Jag gör så gott jag kan och kan bara hoppas att det räcker till.
En historia från den fula ankungen som nu har insett att NU är NU!

Det är nu det gäller.
Det här är livet...
Man kan bara göra det bästa av situationen, kämpa på och skratta åt sina misstag och tabbar.Lära sig något av det som händer. Vi är bara människor och vem kan forma oss om inte vi själva?

Tack för att du tog dig tid!

OMG

Tiden liksom rinner ifrån mig..
Vi har så mycket i görningen just nu att jag varken hinner blogga eller sitta på facebook med gott samvete. Att renovera ett hus med 4 små barn i huset är ingen hit.
Prova inte på det! Det tar knäcken på en. Fast det är lite tjusning när man får göra saker själv. Det blir lite mer "cosy" över allting då.

Det som verkligen är negativt när man håller på att slita så här med hus,barn och jobb är att man får så lite tid tillsammans. Man vill ha en liten stund tillsammans i alla fall en, två gånger i veckan.
Men det tär på kroppen och man är sååå trött hela tiden. Men snart är det värsta jobbet klart, husgrunden. OJ så kämpigt det har varit. Inte nu för att jag har gjort så väldigt mycket där ute, det är verkligen ett tungt arbete. Men det har ju blivit så att gubben har fått jobba mycket där ute och jag har inte kunnat få den hjälp som jag behövt här inne med hemmet och barnen. För TRO MIG(!!!) det är inte lätt att hinna allt.

Folk brukar fråga hur jag hinner/orkar baka så mycket som jag gör (flera gånger i veckan) och nu ska ni få ett svar på det!
Det är min enda hobby som det ser ut just nu och när jag bakar här hemma så får jag liksom lite tid för mig själv. Fast barnen springer runt och bråkar och stökar och jag får springa runt med mjöliga händer och varje gång säger jag för mig själv "Jag är ju helt J-A sjuk som börjar baka i det här kaoset!!!"
Jag söker sinnesro.

Felet med mig är att jag hela tiden ska överträffa mig själv.
"Hur långt kan jag gå"... och då snackar vi inte om att klättra i karriärsstegen...
Nej nej nej... nu snackar vi "Hur långt kan jag driva mig själv till vansinne!!!???"
Jag tror att jag börjar vara i mål snart! ;-)

Kräver ingenting..

Jag får ofta höra... "Uppdatera bloggen nu"
Ja mina kära vänner. Nu skriver jag igen. Men är det från hjärtat eller på beställning? I vilket fall som helst så...

Har tidigare tagit upp det här ämnet, men det stör mig nåt förbannat!!
Hur gör människor för att få allt att fungera? Hem, barn, jobb, dagis, skola, kärlek, sex..
Är mina barn överaktiva eller har alla så här stressigt? Eller är det min inställning? Tycker bara att det känns lite vemodigt att jobba på helgerna när det är den enda gången vi kan vara tillsammans hela familjen.
Gubben jobbar hela veckorna och kommer hem 18.30 varje dag. Man hinner inte mycket mer än städa undan lite, duscha barnen och få dom i säng. Sen när dom väl har somnat så passar man på att fixa sånt som disken mm. Repar huset...
När ska man annars hinna?
All tid går liksom åt barnen och hemmet. All ork likaså.
Jag hoppas att allt blir lite lättare när barnen blir större. Säkert mycket annat jobbigt att tänka på då, men småbarn kan vara riktigt energiska.
Och allt tjat!!! Kommer man ifrån det någongång?
När jag var tonåring så var jag extremt duktig och hjälpsam hemma.
Gjorde inga dumheter alls, lyssnade om någon pratade med mig, hjälpte till att städa hemma. Kunde till och med städa överallt om jag var ensam hemma.. som en liten överraskning till mina föräldrar. TAAAADAAAA!!!!
Nöjde mig med lite och tjatade aldrig om att få dyra grejer.
När jag var liten så var jag likadan. Var nog ganska lätt att ha att göra med.
Nu för tiden är det mest "Du får en tjuga om du hjälper till" som gäller.

Än idag är jag en sådan som nöjer mig med lite.
Medans andra önskade sig nya mobiler i julklapp så kunde min önskelista se ut så här:
*Ett rosa doftljus
*En kofta
*Nya pennor
*Sminkväska
Bara för att jag tyckte att det är onödigt att sätta pengar på mig.
Har alltid resonerat så. Vet inte om det är bra eller dåligt.
Skulle jag ha en önskelista nu i 28 års ålder så skulle den förmodligen se ut så här:
*En varm filt
*Innertofflor
*Servetter
*Doftljus
Men vem önskar sig saker i vuxen ålder? Gör man det?
Om jag får önska mig vad jag vill så skulle jag önska en spaweekend med mina
3 närmsta vänner!
Det skulle vara kvalitet. RIKTIG livskvalitet!!!

Puss

Vill ha!

Shit pomfritt!!!

Igår var verkligen en rejäl prövning. Barnen var som monster..
Jag menar verkligen det, dom var fruktansvärda!!
Man blir liksom chockad, arg, ledsen, besviken och MATT!
Det är sannerligen inte lätt med barn. Speciellt inte om man har flera som
triggar varandra. Och så lite trotsålder på det...
Ja, tänk dig själv!
Man har ju inte lust att köpa julklappar för flera tusen om man säger så!!
Fast snart har jag nog förmodligen glömt bort det... ;-)

Mitt senaste köp!

Gjorde en beställning från Lindex.se

INTE UTAN MITT SPACKEL !!

Exposed.. ;-)

Hur man än posar så är det lika fånigt! Så här ser jag ut från höger, så här ser jag ut från vänster, så här vig är jag, så här söt kan jag se ut om jag anstränger mig, kan puta med munnen och låtsas att det är silikon i hopp om att det ska se sexigt ut men i själva verket ser det bara dumt ut. Kan göra en närbild på mitt ena öga för att visa min snygga mascara.....Man kan ta en bild iförd underkläder och låtsas att det är den nya bh:n man vill visa, men egentligen är det ett "Titta på min snygga kropp, you wish BITCH!!"

Skriver med Ironi...

Vad är det här med bloggar egentligen?
Hur har det kunnat bli så populärt? Det är ju helt galet. Ungefär som att man plastar in sin dagbok, häftar fast ett snöre och hänger upp den utanför OK.
Man exposar sig själv. Fast det är klart...man väljer ju vad man skriver om.
Är det tabu att skriva om sex?
En del kanske tycker att man är sjuk om man sätter ut bilder på olika ställningar och dyligt. Medans andra, förhoppningsvis, tar det med ro och FATTAR att det är med lite ironi!

LÅT MIG VA!!!!

Är inne i en sån där svacka tror jag....
Tycker att det är hemskt jobbigt med barn just nu. Känner mig väldigt låst och bara för att jag inte kan så vill jag göra såna där galna grejer som man kan göra ibland.
Som mamma måste man vara så jävla skärpt hela tiden.
LÅT MIG BARA FÅ TAPPA KONTROLLEN!!!!!!!!!!
Kände så här för 1-2 år sedan också. Och jag vet ju att det går över.
Det blir så intensivt med barnen ibland.
Jag som är en bullmamma som helst står i köket hela dagarna vill ta på mig kort,kort och dricka drinkar i baren. Dansa och bara ha så där galet kul.

Och nej...jag är inte less på mitt förhållande, tvärtom!
Jag är jätte kär, ja nästan nykär i min gubbe. Det kanske är därför jag känner mig så låst. Jag vill kunna umgås med honom också.
Inte som det är nu...
Barnen somnar alldeles för sent och när det väl har hänt så är man själv så trött att man somnar i dippen när man ska äta chips och ha "filmkväll".
Det där som hela tiden rullar på tv:n "Dags för fredagsmyyyys"
Jag undrar.... VAD är det för något????

Värsting Värsting

Drömde inatt att jag skulle köpa en ny mobil..
Var jätte glad och såg fram emot det.
Men så kom gubben lite snyggt och sa "Jag tänkte att vi skulle köpa den där mobilen lite senare för jag hade tänkt köpa en skoter nu. Jag vill så gärna ha en skoter!!"
:-O

Livet är verkligen fu**ed up!!

Shit alltså!! Det är ju inte klokt vad åren går.
Man blir ju rädd. Rädd för sig själv. Tänk att lilla jag skulle skaffa så här många barn och gifta mig! Fattar ni!!?? Det är ju helt sjukt.
Minns när jag var 14 år och tände på Nick Carter i Backstreet Boys.
Eller vänta nu...inte var jag väl 14???? Kanske var det så.
Men det får vara lite hemligt tycker jag.

Tänk när jag satt på mitt rum och fantiserade om framtiden.
Trodde säkert att den skulle se helt annorlunda ut.
Inga barn, singel och självständig. Jobba och parta på helgerna. Träffa kompisar 7 av 7 dagar i veckan. Ha den senaste mobilen...
Äta dyrt på restaurang varje dag. Boka in spaweekend varje månad.
Men SHIT så fel det kan bli!!

Nu har man gift sig och har världens förpliktelser. 4 snoriga barn som drar ner byxorna som egentligen inte passar... men man ids bara inte. Gör allt för alla andra och hinner aldrig tänka på sig själv. Jobbar varje gång med en stor suck och önskar att man fick vara hemma i tvättstugan där man hör hemma!? Tillbringar helgerna med att "passa på att storstäda" och har tur om man hinner träffa kompisar 1-2 gånger i månaden. Köper en billigare mobil för att man inte ska behöva få hjärtsnurp när barnen trodde att det var en badanka och försökte mörda den i toalettstolen.
Äter sånt som man inte gillar bara för att barnen äter just den rätten så bra.
Drömmer om en spaweekend med får nöja sig med fotbad hemma i en 10L hink.

Ja, vad kan jag säga?

Living the dream baby.... living the dream!

......................Yeeeeeey!

Hittade en jätte härlig jacka!!!

Måste nog köpa den här...den ser så varm och härlig ut!!!
Japp japp japp

*Snabba fakta om mig*

*Jag blir irriterad när människor pratar skit om andra
*Jag har lätt att stänga inne mina känslor, vilket jag anser både bra o dåligt
*Jag tycker om saker som ser fräscha ut
*Älskar att inreda i hemmet
*Bakar minst en gång i veckan
*Älskar färgen rosa
*Har en Hello Kitty tatuering på vänster ö.arm som symboliserar min personlighet
*Har en Hello Kitty pyjamas
*Kan inte existera utan morgonkaffe
*Har gröna ögon som ändrar färg i solen
*Tycker att livet är alldeles för kort
*Börjar nog komma i en ålderskris redan nu
*Har en rosa sminkväska med vita prickar på
*Är ganska osocial och håller mig gärna till några få människor
*Tycker att humor är viktigt
*Är laktosintolerant
*Mitt stjärntecken är: kräfta
*Är 167 cm lång och väger lagom. Inte för lite och inte för mycket.
*Har 4 st barn. 2 flickor, 2 pojkar
*Älskar katter
*Inte så förtjust i att plugga
*Avskyr fisk
*Äter gärna kött och nån sorts potatis
*Det bästa jag vet är grekisk sallad, utan oliver
*Tycker om att plantera blommor
*Hatar djurplågeri och sarkastiska människor
*Mitt hem är min borg
*Det är coolt att vara sig själv
*Vill operera brösten
*Har förlorat min lillebror den 7 maj 2010 :-(
*Kommer att göra en minnestatuering i hans ära
*Orange och brunt kan man INTE kombinera
*Dricker alldeles för lite vatten
*Tycker om gulliga saker
*Barnsligt förtjust i mjukisdjur
*Älskar gamla nallebjörnar
*Myror är det värsta jag vet, äter hellre en levande orm än tittar på en äcklig myra
*Är nog lite för renlig av mig
*Tycker om att shoppa kläder
*Har stereliserat mig
*Skulle vilja öppna ett eget café
*Måste försöka resa lite mer
*Gärna utomlands
*Det negativa med att ha barn är att man är så låst
*Det positiva är den oändliga kärleken
*Vill gärna måla egna tavlor, men det finns ingen tid för det just nu
*Trivs att jobba inom vården
*Prenumererar på flera tidningar
*Blir glad om någon har hittat till min blogg!

Omstyling

Här målas det för fulla muggar.... Färgen heter "varm beige" så nä,det är inte rosa...fast det kanske ser ut så på bilden! :-)

Förhållanden....
Jag vet inte vad du tycker, men jag anser att förhållanden kan vara riktigt kämpiga.
Igår var min man ut på fest... vilket jag tycker är okej.
Det är okej om båda har möjlighet att gå ut. Men däremot tycker jag inte att man kan springa ut titt som tätt. För oss blir det 1-2 gånger per år.
Vilket är lite mindre än normalt, jag vet! Men det beror på att vi har 4 småbarn här hemma. Det är svårt att få barnvakt och sedan är det jobbigt ifall man blir bakis.
Hur som helst.... han var ut på fest igår och jag kom då på hur ensamt det blir när inte han är hemma. Satt helt patisk vid datorn och stirrade på min profil på facebook. Jag hade planerat att kolla film och ha en "egen kväll" när barnen hade somnat. Men dom tjorvade och somnade väldigt sent och jag liksom.... hade ingen som helst lust att ha en "egen kväll".
Jag hoppade i duschen och sen gick jag och la mig.
Sov dåligt.. kan ju bero på att jag visste att han skulle komma hem på natten.
Det är inte så att jag är orolig när han går ut, men det är så... jag vet inte vad jag ska sätta för ord på det. Jag tror att jag låter bli.
Han sa: Skicka en bild på dig till min mobil....
Och det gjorde jag... Hade sååå tråkigt och kände mig såå ensam.
Så den här bilden fick han och fick se hur GLAD jag var. NOT!

Nu har jag druckit kaffe och städat bort efter lunchen. Jag gjorde det enkelt idag men tacos. Tänkte att det skulle vara bra för gubben att få i sig lite salt.
Snäll som man är!?
Nu ska jag städa lite och efter det blir det facebooken som gäller.
Ska baka hallongrottor till min mamma, det är hennes favorit och jag har lovat att fixa det. Bakar nog mer kanelbullar när jag ändå håller på. Det är en väldig åtgång på dom. När man har bakat så blir man PLÖTSLIGT lite extra populär! ;-)
Kan jag göra någon glad så gör jag givetvis det.
Det som skulle göra mig glad nu är en rejäl beställning med heminredning från milq.se

Pappersinlindad dagssmitare, det är jag det!

Tänka sig...... jag kunde uthärda även denna fullspäckade dag.
Vad driver mig? (förutom till vansinne...)
Den som kan svaret på den frågan är värd en fet belöning.
Idag har det regnat och regnat och åter...regnat. Det är lite tråkigt när man har mycket att ordna på gården. Man håller sig inne.
Idag var en sådan dag som jag egentligen ville rulla in mig i hushållspapper och stå i garderoben som en mumie hela dagen. Bara låta dagen ta slut och invänta en ny spännande och händelserik morgon. (som förmodligen skulle vara som alla andra mornar med nyvakna barn som vill göra saker NU NU NU och ett grymtande av mig som kommit på att sladden till kaffebryggaren inte är i uttaget.
Letar mobilen för att kolla ev missade sms och kommer på att "Nä, det var ingen som saknade mig inatt heller". :-P
Loggar in på facebook samtidigt som jag tänker "Men guuud...nu är jag här igen. Har jag blivit beroende? Ja det har jag nog...men jag ska bara kolla lite snabbt...." ....tänker jag och kommer på mig själv sittandes FORTFARANDE efter att en timma har gått)

Imorgon ska jag gå på som en toka igen och låtsas vara något som jag inte är.
Eller......är jag??

;-)

Regnig dag!

Vars har solen tagit vägen?
Regn hela dagen. Jag som i vanliga fall älskar regnet hade behövt lite
solsken idag!

R O S A

Om du tänker dig en urvriden skurtrasa som sedan har legat i solen och torkat... ungefär så känner jag mig just nu! Är så trött.
Alla krafter har liksom på en dag försvunnit bort i tomma intet.
Tänkte basta och sedan krypa ner i soffan. Men jag blir nästan rädd för mig själv bara av tanken att sitta i bastun. Skulle förmodligen somna eller svimma av värmen.
Sätter ut en bild på mig så ni får se hur slut jag är. Även den i svart/vit.
Vet ej vad det är med mig och svart/vita bilder!? Har som en liten kärlek till dom.
Och vad gäller kärlek så skulle jag helst vela vara med min älskling just nu, utan barn och utan alla "måsten". Bara för en kväll.
Säger som Caroline of Ugglas "Snälla snälla snälla snälla"

Hösten smyger allt närmare och jag har börjat fuska med ljus lite här och var. Köpte nya blockljus idag, ljusrosa. Köper jag något så är det i rosa. Allt i rosa.
Det är så.....jag vet inte....rosa!
Har köpt en ny mobil, rosa. En ny klocka, rosa och lite nya kläder, rosa.
Och så min Hello Kitty tatuering på armen förstås..... rosa.
Så...vad är det jag vill komma fram till?
Ärligt..... jag tappade helt kontrollen på bloggandet idag, vi får höras imorgon!
Puss

zZzzzZzzZzz

Kan man få lite belöning i natura?

Lugna favoriter....det är det som spelas här hemma hela dagarna. Sentimentalt? Kanske... men det är ganska härligt med lugna låtar i bakgrunden. Det hjälper mig att hålla lugnet och inte tappa förståndet helt och hållet.
Idag har jag målat och målat. Har verkligen kämpat här hemma för att vi ska kunna bocka av "saker att göra i huset" listan. Än är mycket kvar att stå i, men det händer saker varje dag och till slut har vi fått det som vi vill ha det.
Trendigt, stilrent men hemtrevligt och lite lantkänsla över det hela. En fläskig kombination, men det känns bra. Ser bra ut. Fläskig.....skrev jag det? Herregud, vars fick jag det ifrån?

Man tänker mycket när man står och målar. Inte en så bra kombination, iaf inte när det är jag som tänker. Skenar liksom iväg och hamnar i en annan värld. Tänk er då hur snyggt det blivit på väggen! ;-)
Nä, jag är rätt sansad i mitt tänkesätt tror jag. Vissa dagar känns det som att tankeverksamheten inte fungerar över huvudtaget.
Men jag pratade med en vän igår... vi pratade bland annat om min operation som jag nyligt gjort. Ja, att jag har stereliserat mig. Visste ni inte det så vet ni det nu. Jag har 4 barn och det räcker för mig. Vill kunna ha sex utan att hela tiden behöva tänka på det ena och det andra och akta vissa tillfällen så...ja ni vet!
Nu är det bara att göra som man vill och inga fler graviditeter.
Love it!

Mitt liv börjar komma tillbaka, det känns som att det var på tiden.
Att bara vara fru och mamma är påfrestande. Ja, visst är det så!
Det har nog blivit ett och annat fejkleende och säkerligen några vita lögner bara för....att. Har liksom inte haft orken tidigare. Att kämpa med småbarn varje dag, dygnet runt...det är jobbigt. Ett rent helvete mitt i allt det fantastiska.
En obeskrivlig kärlek samtidigt som man tänker tyst för sig själv "Men varför??????" Och säkert har man vräkt ur sig det högt flera gånger också.
Barn är underbara!

Nu står kaffe högst upp på min "att göra idag" -lista.
Tycker att jag förtjänar en kopp eller två.
Har faktiskt varit riktigt flitig.
Man får nog fjäska lite för gubben så han skämmer bort mig lite extra ikväll! ;-)

Köper!!

Den haltande giraffen har anlänt...

Okej...jag tänkte ändra min "tradition" och måla tånaglarna turkosa istället för ljusrosa som jag brukar göra. Min första reaktion... "Åh snygg färg..." Min andra reaktion "Shit...det ser ut som en shrek fot".

Blått nagelack är inte så snyggt... iaf inte på mig.
En blandning mellan blåmärke och förfrysning.
Men brukar du måla blått och tycker att det är snyggt, så....Fine!

Den här morgonen har jag suttit och kollat kläder på nätet.
Något snyggt, men stilrent som man kan ha på fest.
Det är inte så lätt som man kan tro.
Det känns som att man som fyrabarns mamma tappar kollen lite grann.
"Vadå....om jag tycker att mina gummistövlar är bekväma så kan jag väl ha dom till den där kjolen...jag ska ju ändå kunna dansa i flera timmar. Och hur blir det om jag har ont i fötterna imorgon.....!!!????"

Nä, att ta på gummistövlarna var nog att ta i lite. Men en grov överdrift på
hur jag känner det just nu.
Höga klackar, here we go!! Eller... dom går med mig och jag vinglar efter.
Förr var jag en pärla på höga klackar. Vad har hänt?
Nu blir jag plötsligt världens vingelrangel på två ben som ser ut ungefär som en
haltande giraff med två avkapade ben. Sexigt!

Övning ger färdighet, säger jag och ställer mig och diskar med mjukisbyxor och 10cm klack. Det här ska nog gå fint. Jag har det i mig.
Någonstans.
Stilett och kort,kort här har ni mig.
En fyrabarnsmamma som de senaste 8 åren har ägnat sig åt blöjbyten och sopsortering.
Känner mig som ett vrak! Eller....ursäkta... jag menar KAP!

;-)

Har haft en rätt skön dag... Har inte lagt ner så mycket energi på hemmet idag, vilket jag brukar göra. Städar så att jag är alldeles slut på kvällen. Nu blev det till och med en Smirnoff för att koppla av ytterligare.
Bra musik och härliga människor på Facebook.

Har kikat lite på det omtalade Bröllopet.
Menar såklart Viktoria och Daniels bekostade,minst sagt,bröllop.
Så hela svenska folket ska bli lite fattigare.
Men visst är det rätt pampigt ändå, på både ett fräckt och irriterande sätt.
Men dom såg tämligen glada och lyckliga ut!
Kan bekosta dom det.

Den här kvällen kommer att sluta med att jag gäspar i bastun och säkert kommer
jag att fundera på en smirnoff till eller två, men det får räcka nu.
Imorgon ska vi ut på "bilsväng" och jag blir så seg efter minsta lilla.
Kanske kan förstås om det blir alkohol max 3 ggr/år.
Nästan så man sitter här och lullar redan nu. Haha!

Så kul ska vi inte ha.

Puss och kram på er... nu ska jag fortsätta att ha en lugn och skön kväll.

En vandrande rulator...

Det är varmt och kvavt idag. Huvudet känns ungefär som kokat blomkål.
Men tycks aldrig bli nöjd... När det är lite kyligt ute så gnäller man. "Fan...nu borde det komma lite värme och sol". När det är för varmt ute så säger man. "Fan vad varmt det är, jag dör!!".
Jag tillhör den gruppen som klagar på vädret. Jag blir aldrig nöjd.
När jag inte hade barn så älskade jag regnet, kunde promenera ute i timmar.
Men nu när jag har 4 barn så blir regnet jätte jobbigt.
Man kan inte vara ute alls. Sitter inne och gnäller och gnäller som en kärring.
(har ju sagt att jag börjat bli gammal)
Åderbrock och rulator..... här kommer jag!
Nä fy.... än är jag ung och fräsch.
Så åderbrock och rulator... ni kan vänta ett tag till tycker jag!

Man måste ju få skratta lite....

Människor är så allvarliga. Varför då? Det är ju så tråkigt. Att jag tycker så här betyder ju inte att jag menar att alla ska utbilda sig till pajaser och springa runt och jonglera och mima hela dagarna. Att vara allvarlig är helt klart ett måste, men varför vara det hela tiden? Livet borde tas med en klackspark. Man måste kunna skoja lite och kanske t.o.m driva lite med sig själv, på egen bekostnad. Det visar att man vet om sina brister.

Komiker driver verkligen om sig själva, det gillar jag.
Dom vet vad dom går för och bryr sig inte om att andra får veta deras brister.
Dom gör det till en kul grej. Man kan skratta åt det, inte ta det så jävla allvarligt.

Livet är nog jobbigt ändå!

:-)

Dagens höjdpunkt!

Hur missar man en bröllopsdag?
Min och gubbens bröllopsdag var den 12 juni och jag kom på det natten till idag, 14 juni. Lite sent. Mycket tråkigt. Men vi har haft så mycket i görningen... får helt enkelt skylla på det! Fast å andra sidan.... man måste ju inte fira den dagen. Det känns bara lite trist att ha glömt bort det.
Nog om det nu...

Idag mår jag inte riktigt bra. Har ont i ryggen och känner mig trött och sliten.
Mensvärk och sen är det ju inte så härligt att "banta" heller.
Min kära vän blir galen när jag säger "Banta". Och ja...kära vän.... jag vet att det låter fel men just nu använder jag det ordet.
Fast jag har fuskat rätt mycket faktiskt. :-O
Inte för att jag inte kunnat hålla mig, det är ju inte så att jag har suttit och bitit på naglarna med kallsvettningar och dåligt humör. Jag fuskade för att jag ville det. Känner att jag inte är i behov av att gå ned så mycket i vikt just nu...det är väl därför jag inte är lika motiverad som tidigare.
Fast ett par extra kilon skadar ju inte.

Kaffe!!! Det är tur att kaffe finns. Sitter just nu och dricker en kopp härligt morgonkaffe. Det är dagens höjdpunkt.Man blir lite mer människa när man fått i sig en kopp. Saknar trevliga kaffestunder med min kära vän...hon som tycker att jag inte ska säga "Banta". Det blev många hinkar kaffe tidigare.. men nu ser allt annorlunda ut och vi hinner inte ses så ofta längre. Mycket tråkigt!
Men snart blir det bättre igen. Man ska vara rädd om sina vänner.

Dom som däremot inte är mina vänner är myggjä--arna!!!
Sommaren har knappt börjat och jag ser redan ut som en salami.
Dom tycker nog att jag smakar gott för det är alltid myggor på mig.
Dom bara jävlas.

Nu ska den här salamin ta tag i hemmet och sköta dom små liven som bor här.
Då menar jag inte dammråttorna, utan mina egna barn! ;-)

En lång process!

Det var länge sedan jag bloggade... det beror på att jag har saknat inspiration. När någon nära dör så rasar liksom allt samman och man tappar bort sig lite i vimlet. Plötsligt känns orden "Det kunde ha varit värre" helt hopplösa. VAD kan vara värre?? Det är tur att livet går vidare, fast det är inte alltid så enkelt. "Det här händer inte oss, det händer bara andra", så har man tänkt... tills nu. Vad som helst kan hända, när som helst. Fast tänker man på det hela tiden så blir livet jobbigt. Man måste istället tänka att livet är NU och man ska ta vara på allt och vara noga med att visa sin uppskattning mm till dom som man bryr sig om.

Man blir så sentimental att folk omkring en blir less ;-)
Bli inte det!!

När rosor dör

Älskade lillebror. Du har lämnat oss med brustna hjärtan. Saknaden efter dig är outsäglig. Du var en kille som var unik på alla sätt. Du ville alla väl och din godhet kommer aldrig att glömmas bort. Livet var så orättvist mot dig. Om jag kunde skulle jag vrida tiden tillbaka och ge dig ett liv fyllt av glädje. Där dina drömmar skulle uppfyllas.
Men vi möts igen och då ska jag krama om dig lillebror.
Inget annat skulle spela någon roll. Bara vi, du och jag,
Min kärlek till dig är oändlig och du finns i mina tankar natt som dag. Jag älskar dig mer än någon kunnat ana.
Du har betytt så mycket för mig. Ingen kan ta din plats.Den sparar jag tills vi möts igen.

Syster

Vänskap!

Igår blev jag riktigt glad när en gammal kär vän ville stryka ett streck över gammalt groll och återuppta kontakten. Sådant gör mig riktigt glad!
Det var för flera år sedan... det gick lite snett kan man säga.
Livet är sannerligen ingen lek och lätt hamnar man i knepiga situationer.
Tänk...att det är dom gamla vännerna som har varit med och "format" oss.
Utan dom hade nog livet sett helt annorlunda ut.
Här har jag en gammal vän som jag delat väldigt mycket med.
Har så många roliga minnen med henne. Ändå sviker mitt minne och det är mycket av mitt liv jag inte minns. Men faktiskt...så kommer jag ihåg det mesta med den här tjejen. Det betyder nog att hon varit väldigt speciell för mig.
Vänner är härliga.

Glassen i garderoben och långkalsongerna i frysen!?

Påsklov innebär att alla barnen är hemma.
Vad gör man en sådan dag? Gubben är på jobbet och kommer inte hem förrän i kväll.
Vi får besök från en präst idag som ska gå igenom Pontus dop som är nu i april.
Det blir alltid så stort tjohej av alltihop. Vill bara ha lugn och ro.

Här sitter jag nu och dricker morgonkaffe och funderar på hur denna dag kommer att bli. Jag är trött och har sovit alldeles för lite nu i flera dagar.
Huvudvärken vägrar att ge med sig, vilket jag iof kan förstå pga all sömnbrist.
Fåglarna flyger så härligt utanför mitt fönster.
Tänk om man själv kunde få flyga iväg ett tag. Se sig om lite.
Kanske till och med vara borta ett par dagar för att sedan komma hem utvilad och pigg igen!?

Man skulle boka en resa, det skulle vara alldeles otroligt härligt.
Det behöver inte alls vara en lång resa. Här är vi inte kräsna.
Det skulle ju till och med räcka att åka ner till kusten hela familjen.
Det finns ju djurparker som man kan besöka. Sånt är ju riktigt roligt.
Men HALLÅÅÅÅÅ nu glömde jag av mig..
Det var ju meningen att JAG skulle åka iväg och vila upp mig.
Och så börjar jag att blanda in familj och djurparker.
Då kan man ju lika gärna bjuda med hela släkten. Och alla grannar. Och grannarnas bekanta. Brevbäraren? Och du som läser...du kan ju också följa med?

Vars har mit liv tagit vägen? Min identitet?
På mitt leg står det fru och mamma Sandberg.
Men jag då?? Mitt liv??

I´m losing it!!

Livet är verkligen inte enkelt. Tänker på alla andra mammor som verkar ha full fokus på allt dom gör och allt som händer. Full koll på alla möten och tider.
Livet verkar gå som en dans på rosor. Här går livet som en dans på rosor ytterst sällan. Och händer det så är det ju ett jävla hoppande och svärande för dom där taggarna på stjälken! Nähä.....inte ens där får man vara bra. Hur gör ni???????????
Här får man springa på toaletten med kaffekoppen i handen, ta hand om barnen och hjälpa dom med kläder mm för att sedan komma på att man fortfarande har pyjamasbyxorna på när man lämnar barnen på dagis. Prata i mobilen med bästa kompisen och hamnar i ett "nödläge".. man säger "Vänta.." i luren men glömmer sedan bort att man har pratat i mobilen. 40 min senare ringer det igen och signalen kommer från barnens rum. Där är mobilen. Bortstädad, nerlagd i en låda full med Duploklossar. Man vet inte om det är barnen som har lagt den där eller om det är en själv som varit förvirrad. Kompisen i andra luren säger "Men vars tog du vägen...??"
Då svarar man lite fundersamt... "Vadå....vad menar du??"
"Ja men du sa att jag skulle vänta i luren men så försvann du bara!!??"
"Vadå..idag? Har vi pratat med varann idag??"
Minnet är på TOPP och livet dansar runt på taggiga rosenstjälkar.
Fram med plåster och lite memory ska du se att jag är mig själv igen.

Liiiving the dream!!!!!

Ge mig ett vårrus

Alltså den här snön!!!
Tror att de flesta förstår vad jag menar. Ja kanske inte ni som fanatiskt åker skoter vars ni än ska, som till och med är ute när det är -35 grader.
Ni kanske inte håller med när jag säger att jag är jävligt less och trött på att plumsa i snö. Att se att det snöar gör mig deprimerad.
Nu längtar jag tills våren tar sig ordentligt så att man kan sola lite i vårsolen.
Börja kratta lite på gården och njuta av livet en stund.
Sen blir man ju så där extra kär på våren, det tycker jag är härligt. Speciellt om man har ett förhållande som har hängt med i ett par år.
Jag tror att man behöver det. En liten kärlekskick i rätt riktning.
Även om förhållandet är på topp så skadar det nog inte med lite mer energi.
Efter ett par år så händer det lätt att man hamnar i en cirkel som inte alltid snurrar runt runt. Ibland stannar den ju tyvärr.
Jag är jätte kär i min gubbe och älskar honom oerhört mycket.
Tyvärr så visar jag det inte lika ofta som jag egentligen vill.
Varför? Njaa...jag kanske kan säga att det har med stress och lite tid att göra.
Sen har vi 4 barn här hemma och dom går såklart i första hand.
Det gäller att veta vars man har varandra.
Jag är nog lyckligt lottad! Gissa om jag är tacksam för det, som FAKTISKT har haft
det rätt kämpigt med känslor här i livet.
Det är klart att man kan ha flera "stora kärlekar", men det tar sig inte riktigt med alla. Jag tror att man måste träffa många för att verkligen VETA att det är rätt till slut. Ibland tänker jag tillbaka på förr i tiden och ångrar många saker och tänker "hur skulle det vara om vi...." Är det fel att tänka så?
Nej, jag tycker inte det. Så länge man vet att man har valt rätt.
Börjar man däremot att tvivla så har man nog ett problem.
Jag ska nog vinna lite tid och ge lite extra kärlek till min gubbe, som jag faktiskt har gift mig med!
Det är allvarliga saker.
Nu är det på riktigt.
Det är allvar!
Livet är inget att leka med!

Överlåt det till proffsen!

Lagomt sliten, trött 4 barnsmamma som knappt hinner borsta håret. Byter gärna till vanliga kläder från mjukisbyxor...när jag har tid, borstar tänderna medans jag ränner runt i huset och dricker kaffe på stående fot. Kan amma, prata i telefon och laga mat samtidigt. Bakar flera gånger i veckan men hinner aldrig smaka. Träffar vänner 3 ggr per månad om jag har tur. Kämpar för att hålla humöret uppe så att man inte blir kallad surkärring. Matar fåglarna på gården med min macka på morgonen så får jag huvudvärk sen för att jag inte har ätit..... Kan fortsätta hur länge som helst. TUR ATT JAG REDAN ÄR GIFT!!!! ;-)

Huvudsaken att man är nöjd med sitt liv och det är jag.
Jag stormtrivs, trots att varje dag är en utmaning.
Man skulle behöva vara en actionman här hemma. Fast tjej... vad kallas det då?
Superwoman? Ja, kanske. Snygg,sexig,rik,skicklig och oerhört proffsig i allt
som görs.
OJ! Man har lite att jobba på då. Men varför stressa?

Förbannade Förkylning !!!!!!!

Det jobbigaste med att vara mamma är att ligga på topp när ens barn är sjuka.
Det gör så ont i hjärtat att se dom så. Det känns ungefär som "Ni kan kapa mina ben, bara dom blir bra igen". Vad jag vill säga är att jag känner mig så frustrerad över att inte kunna hjälpa dom när jag verkligen behövs.
Men jag gör så gott jag kan med alvedon,te och extra mycket kärlek.
Nu är min lilla Pontus, 5 veckor, jätte sjuk.
Jag sover knappt på nätterna. Har inte kommit över det där stadiet som förmodligen alla mammaor har i början. Kolla att barnet andas!
Min egen mamma kallar mig för "Hönsmamma" och jag har alltid sagt "Nej men så är det väl inte!?" Men JO, så är det. Alla mammor är nog lite hönsiga.
Och det tycker jag är bra. Bättre att bry sig för mycket än för lite.

Idag skiner solen och jag hoppas att detta blir en lugn,tillfrisknande dag.
Själv steg jag upp tidigt och kokade te. Har blivit sjuk jag med. Ont i halsen.
Får kurera mig med halstabletter,mera te och lite facebook idag.
Kanske händer det något spännande...

Beroende eller bara en ful Bodysuit?

Kan ni förstå att jag är 27 år och har planerat att göra en tatuering sen jag var typ 19-20 !!? Det verkar som att det hela tiden kommer något ivägen.
Har ju varit gravid 4 ggr, det kan ju vara det som har hindrat mig?
Man tänker "Jag kommer ju att gå upp en hel del i vikt och då kanske den blir förstörd..." osv. Men nu är jag inte gravid och ska inte heller ha fler barn.
Nu har jag inga undanflykter. Men samtidigt så verkar det som att dom som gör en tatuering gör en till och sen en till... och sen bara en liiiiten igen.
Blir man aldrig nöjd?
Är så skeptisk till allt som kan få en "beroende".
Men jag ska iaf göra 2 tatueringar har jag tänkt. Vet bara inte vilken jag ska göra först. Vad jag ska göra och vars jag ska göra dom är lite hemligt just nu.

Rött is the sh*'t !!!

Färga håret, skicka sms till gubben och be honom köpa vin efter jobbet,hemma manikyr på naglarna (blir väl bara nagellack... men manikyr låter så flashigt!!!) :-P
Det låter väl som att jag har blivit desperat.
Jag har nog fått 40 års krisen nu vid 27 års ålder.

Fan vad lite smink jag hade i min sminkväska förresten......
Ja, imorse när jag skulle sminka mig så slog det mig plötsligt att jag tappat stinget. Man blir nästan mörkrädd.

Här ska trixas och fixas.
Du ska allt få se att jag kan bli chic igen.
Fast det är nog mer jag själv som måste få det bekräftat.
Nästa gång jag går ut så är det höga klackar som gäller och fasen... fram med plattången och allt det där. Varför snåla med sin kvinnlighet?
Kan ju lika gärna gå ut i bara pusch-up bh och spatsera runt på byn.

Men nu när jag läser det här själv så inser jag faktiskt att mitt liv just nu består av amningsbh och risigt hår. Vinterkängor med PLATT sula och jag måste ju erkänna att jag faktiskt inte äger nån plattång.

Varför ljuger jag om det? Du ser.... kris i livet.
Behöver nog en redig sup ikväll.
(och som du säkert förstår nu i detta laget med min otroliga överdrift så menar jag bara ett glas vin. 2 till sin höjd)

Dålig humor är väl bättre än ingen alls?

Så här blev det alltså!?
Mitt liv menar jag. Vem kunde ana detta?
Kanske tänker extra mycket idag eftersom det är min och gubbens 6års dag.
Vi har varit tillsammans i 6år, men det känns som många många fler.
Hade jag ens ett liv innan jag träffade honom?
(ring gärna om ni har sett mig nånstans innan mars 2004) ;-)

Jag är jätte nöjd med mitt liv, det är inte det som får mig att fundera.
Jag har bara....sista tiden... nej jag börjar om.
Det är väl inte fel att fundera över livet ibland?
Det betyder ju inte att man är missnöjd eller tvivlar. Jag är helt säker på
mina val och ångrar ingenting.

Men lite "eget liv" måste man väl också få ha?
Jag är fru,mamma och städerska här hemma. Mitt JAG är liksom bortblåst.
Deprimerande egentligen. Kan man hitta tillbaka dit...
Eller är det bara att acceptera att man har ett helt annat liv nu?
Kan man kombinera familjen och "eget liv"?
Kanske måste fundera på lite fler möjligheter och inte vara så förbannat instängd och tråkig. Är nog lite slö också.
Ja där har vi det!

Nu ska här bli andra bullar. Ja jävlar...nu ska jag ut och leta efter min självkänsla.
(kommer väl iof inte längre än ut på gården. Lyfter på taket till fågelhuset...
"Hallå...är Jag där inne???")


Nej fy.... kan man plugga sig till Bra humor?
Om man kan så lär jag ändå inte få något stipendium.
Ni får ta mig som jag är helt enkelt.

Nu är det dags för kaffe, det är då inget jag behöver fundera över!

Puss

GAAAHHH!!!!

Eländiga ungar!!!!!
Ja,så känns det just nu hemma hos familjen Sandberg på Gästisvägen.
Behöver nog inte säga mer nu!!!

Man borde väl få bli sponsrad av Norrmejerier...eller?

Den här amningen gör så att jag känner mig som en ko!!!!
Skönt sen när det är över. Ska inte amma så länge.
Har förstått att detta är en het disskusion. Men jag kan inte förstå varför!?
Alla mammor känner väl bäst själv hur dom vill göra och ha det?
Tycker att man kan knipa käft om man har något att gnälla över.
JAG GÖR VÄL SOM JAG GÖR!!!!
Jag både ammar och ger flaska till min minsting och det är perfekt!

Hade min kära kära vän här igår och vi pratade just om detta, amning.
Vi tycker likadant och ibland blir man chockad över hur jobbiga människor det FAKTISKT finns där ute i världen.
Låt alla sköta sitt. Det är hemskt tråkigt med en viktigpetter! :-P

Nåväl....jag var bara tvungen att skriva av mig lite!

Puss

Mitt liv, mina erfarenheter

Ahh...morgonkaffe är väl för underbart. Man blir liksom inte människa innan man får i sig en kopp eller två. Sitter här och väntar på att sotaren ska knacka på dörren.
Det är nämligen dags för sotning och allt vad det innebär.
Så..vad har denna dag att erbjuda då? Har faktiskt ingenting på min "Att göra lista" idag. Skönt!
Det blir kanske en avslappnad och lugn dag, och det var länge sedan man fick det här i huset. Å andra sidan så gillar jag att ha fullt upp.
Att sitta stilla en hel dag och slappa gör mig slö och slö är det sista jag har tid med. Det blir säkert full rulle i alla fall och så tänker jag på eftermiddan "Fan att jag inte passade på att vila när jag hade chansen".
Och apropå chans.... igår passade jag och gubben på att ha lite vuxenmys, för att vi hade chansen. Och det mina vänner.... det är sällan den chansen dyker upp.
Inte undra på att man blir kallad "grinkärring" av gubben med jämna mellanrum.
;-)
Själv tycker jag att jag är rätt så sansad och behärskad.
Jag kanske blir surig och irriterad men det spricker väl upp som gråa hårstrån istället för bråk? Vad vet jag? Hade ju trots allt bara MVG i Bild.
Resten fick bli VG, men det tycker jag duger bra med tanke på att man hade annat att göra än att sitta och plugga. Vara barnsligt förälskad och lagom töntig med örhängen som såg ut som tärningar mm mm.
Jag vet vad jag kan och skulle kunna sätta MVG på en hel del "ämnen" ur livserfarenhet, som jag tycker är mycket mycket viktigare och intressant än de skolämnen som finns som man sällan ens behöver nyttja!?

Mina barn är tacksamma för mitt MVG i Bild, själv är jag tacksam för att jag tar lätt på saker och ting och tycker att livet är till för att LEVAS och inte plåga en i dödagar. Och tacksam för att jag har lätt för att förstå mig på andra människor, lätt för att skoja och tar inte allt på så stort allvar. Det måste man nog kunna när livet plötsligt blir grått och trist. För det händer ju att det känns så ibland.
Lev, Njut och var inte så förbannat allvarliga.

Kaffet tog precis slut. Men jag är inte bitter för det! ;-)

Kroppsfixering

Det är väl fördjävligt egentligen vad en graviditet ställer till det med kroppen.
Från att ha en helt acceptabel kropp till att plötsligt gå runt som en sprängd kassler.... hur sexigt låter det?
Ja men då vet du hur jag känner mig nu!!!!
Nä fy.... det blir promenader till tusen nu till våren.
Och ett och annat gymbesök.
Har fått höra att jag är "hur fin som helst" och "precis som innan förlossningen".
Ja men så bra då.... men det skulle ju vara bättre om man kände så själv också.
All denna kroppsfixering. Man blir ju förbannad. Förbannad på alla krav, på alla trådsmala och rent ut sagt förbannad på sig själv.
Helt i onödan. Man kan väl få stå framför spegeln och tänka "Fan vad fräsch jag är".
Istället för.... "Ja då blir det kassler till middag" Hahaha.
Jag och min sjuka humor ska nog hoppa in i bastun och ånga bort lite ångest.
;-)

Puss och Kram från en lagom fin 4-barnsmamma

För tidigt för vårkänslor?

Härliga lugna söndag!
Gubben ska skotta ner snö från taket och jag ska fixa tvätten.
Det är väl dagens projekt skulle jag tro.
Köpa lördagsgodis till barnen.... vi hann dessvärre inte med det igår.
Vi var borta i stan så länge och dom somnade i bilen på vägen hem.
Men godis ska dom väl få ändå?
Och jag vill ha en choklad,men det är ju ingen nyhet.
Synd att det är "tjock-varning" på choklad. Annars hade jag ätit det till
frukost,lunch och middag. Eller...kanske inte riktigt.

Det är härligt att sitta här och titta ut genom fönstret och se det lilla
röda fågelhuset och alla småfåglar som flyger runt.
Det kanske är det som ger mig inspiration?

Livet är härligt och jag är så där nykär som man kan bli tidigt på våren.

Vingla kan du göra själv!

Kommer från dagis. Härligt väder ute.
Åt just ett päron och kan lätt konstatera att det är en av dom godaste frukterna.
Ja, förutom apelsin och mandariner.
Varför ska man blogga om man bara har frukt på hjärnan?
För en gångs skull så är det väl skönt att inte behöva tänka så mycket.
Skönt att bara sitta och dricka kaffe utan en massa bekymmer.
Men i ärlighetens namn så är mitt kaffe kallt nu.
Det gillar vi inte så nu ska här vankas nytt och hett kaffe.
Sen ska jag kolla lite kläder på nätet.
Och skor.... högklackat...ska man våga sig på det igen?
Då är man inte bara en trött flerbarnsmamma, utan en flerbarnsmamma med lite stil.
(möjligen en vinglig sådan...men ändå!!)


Har hittat ett par stövlar som ser så fina och fräscha ut.
Det blir nog ett par sådana! NU NÄR MAN SKA VARA SÅ J-A CHIC HELA TIDEN.

Hepp Hepp

Ps. Man kan väl inte gå med foppatofflor hela livet...

Tog min sedvanliga bastu. Nu är jag jätte trött men det är nog för tidigt att lägga sig redan nu!? Klockan är inte ens 20 än.
Känner mig så gammal nu för tiden. Orkar ingenting.
Men det kan ju bero på att jag fått barn för 3 veckor sedan?
Tycker att andra mammor alltid ser så pigga och fräscha ut.
Själv känner man sig som ett bortglömt, söndertorkat russin som sitter och stirrar på alla bilar som kör utanför fönstret. Röd,gul,blå...och där var en röd igen.
Eller jag vet inte. Det kanske är som jag inbillar mig.
Mitt nyårslöfte 2009 var att tänka lite mer på mig själv och lägga ner (iallafall)
5 minuter på mitt utseende varje dag.
Förr var det roligare att sminka sig mm. Nu känns det bara tidskrävande och jobbigt.
Jag kommer inte ihåg hur man gör!!!???
Hur gjorde jag förr..... PÅ DEN GAMLA GODA TIDEN? ;-)

Kärlek och Grädde

Vi går mot våren och det känns underbart.
Har börjat det här nya året med att vara 4 barnsförälder. Och vilken utmaning!
Men det är ändå värre med det här "sockerberoendet" som jag har fått nu när jag ammar. Det är liksom inte godis jag vill ha utan GRÄDDE!!!
Stora tårtbitar med extra mycket grädde och vad det nu kan tänkas vara.
Fast givetvis äter jag ju inte det här utan det är bara min fantasi som skenar iväg.

Började att tänka på en annan grej....
Nu när vi har 4 barn här hemma så är det extra svårt att få tid till varandra.
Ja, som min man och jag. Vi hinner aldrig ses.
Det är mest "Hej" "Jag älskar dig" "Ska vi kolla film och mysa ikväll?"
Fast det händer ju aldrig numera. Vi hinner helt enkelt inte.
Vi vill såklart... och just nu känns det som att jag är i enormt behov av kärlek.

Eller ge mig en semla så är jag väl lika nöjd för det! ;-)